D.H. Lawrence (1885–1930). Amores. 1916.

A Spiritual Woman

CLOSE your eyes, my love, let me make you blind; They have taught you to see Only a mean arithmetic on the face of things, A cunning algebra in the faces of men, And God like geometry         Completing his circles, and working cleverly. I’ll kiss you over the eyes till I kiss you blind; If I can—if any one could. Then perhaps in the dark you’ll have got what you want to find. You’ve discovered so many bits, with your clever eyes,         And I’m a kaleidoscope That you shake and shake, and yet it won’t come to your mind. Now stop carping at me.—But God, how I hate you! Do you fear I shall swindle you? Do you think if you take me as I am, that that will abate you         Somehow?—so sad, so intrinsic, so spiritual, yet so cautious, you Must have me all in your will and your consciousness— I hate you.

Låtar är som parfymer. Som portaler till världar. Me and Bobby Mcgee. Jag är 12, kanske 13, år. Mamma hade övertalat mig att måla mina väggar i terrakotta. Men egentligen var de gammelrosa. Det är vår eller sommar. Varje morgon lyssnade jag på Mamas and the Papas. Jag sov med öppet fönster och jag brukade sitta på taket. Mest för att det gick och för att det fick det att killas i magen. Låten, min syster hade förstört min cdspelare, så jag hade en gammal Sony vinylspelare och en massa vinyler. De flesta var mest skum progg och en del Jethro Tull-skivor jag fått av min plastpappa. Skivor som lät som man hällt cornflakes på innan de spelades. Men så mycket musik, så mycket mer än Beatles och disco.

Cykel med pakethållare både fram och bak. OCD och tre cm mellan alla galgar i min garderob. Jag tänkte ha ett gammalt nattlinne sista dagen i skolan, men kom till förnuft. Jag kände mig så fin.

Den gamla Chinomkameran och Emmas randiga tröjor i marinblått och vitt.

Riktig film.

1 liter mjukglass för 15 kr. Johan Nilssons långa hår. 

Etttusen gitarrer och sena kvällar.

Jeff Buckley. Kasettband. 

Jimi Hendrix.

Full Metal Jacket, Plutonen.

De sista heltäckningsmattorna. Rester från våra föräldrar.

Min första kärlek.

Inga Ipods, mobiltelefoner eller busskort. Sista sommaren problemfri, men första sommaren av eget liv. Det är denna sommar som räknas som högsta punkten. Jag skulle vilja gå tillbaka. En stund. Jag kan sakna cykelstigar så mycket.

Jag skrev ditt namn med en liter mjukglass barfota i regnet.

Jag sov med öppet fönster och fördraget myggnät.

Jag sov.

Så många gånger jag inte visste längre än nu.

Då. Så. 

Alla dessa små prickar att plocka. Nålhuvuden på en karta.

Vem kunde ana jordens storhet när skolan låg i en förort.

Jag tänkte som bäst på cykelstigar.

Var jag kvar på högsta punkten för länge?! Jag svimmar och det mina minnen inte fångar får falla för gott.

Jag har din hud, och vet inte vad jag ska göra med den. Jag spillde vin på den så jag tvättade den. Du kan komma och hämta den på söndag. Är hemma efter sex. Jag hoppas det inte gör något att jag lånade den. Ring när du är utanför.